Om APSD, Skog o lite annat

Ungefär som kameleonten på bilden kan man uppleva att det är att vara svensk i Ghana. Det tar ett tag att anpassa sig till omgivningen och smälta in. Alla vi möter är mycket vänliga och hjälpsamma men troligen tycker de att vi är underliga och då tänker jag inte bara på färgen. 

 Ghana ligger i tropiska Afrika vilket betyder att landet ursprungligen var bevuxet med tropisk regnskog. När landet blev fritt från kolonialtiden i slutet av 1950 talet bodde ca 6 miljoner människor i Ghana. Nu är man ca 30 miljoner och den kraftiga befolkningsökningen har ändrat markanvändningen. Ghanas skogar är till största delen nedhuggna och det värdefulla timret exporterat. Marken används huvudsakligen till ett ganska primitivt jordbruk där eld används för att "komma åt" jorden. Tyvärr innebär denna typ av markanvändning att markens produktionsförmåga  ständigt försämras.

 Även idag avverkas stora träd i Ghana men de värdefulla arterna är sällsynta och kvalitén på det timmer som tas ut är inte som förr.

 APSD (African Plantation For Sustainable Development) startades för några år sedan av Erling Lorentzen och Finn T Jacobsen. Syftet är initialt att odla eucaluptus för energiproduktion. Alltså odla snabbväxande skog, elda upp den och producera el. Genom att träden binder kol när de växer som avges när de eldas upp blir hela processen koldioxidneutral. Bristen på el är ett stort problem i Ghana och behovet mycket stort. Solel, vind och vattenkraft kan bidra men ger inte tillräcklig baslast för att köra elnätet. Kärnkraft är knappast att tänka på och olja och gas skapar miljöproblem. Man kan säga att vi använder det som finns (bördig mark och massor av arbetskraft) för att producera det som inte finns, alltså el.

Bilden nedan visar en 73 årig professor som ansvarar för det genetiska urvalet och ett ettårigt eucalyptusträd.

APSD sysselsätter i dagsläget ungefär 1500 personer. De allra flesta jobbar med att plantera skog. lönen utbetalas kontant var fjortonde dag och då kommer ekonomiavdelningen med en resväska full med pengar från banken. En polis övervakar transporten. Sen vidtar ett enormt räknande. Alla "arbetsledarna" kvitterar ut sin del och fortsätter ut på gården där alla anställda får sin lön. Det tar några timmar. Men så blir det när folk inte har bankonton. 

Eftersom alla mark som vi förfogar över är helt utan vägar eller annan infrastruktur så handlar det om att bygga sig ut i terrängen. Vi bygger vägar, dammar, broar och en massa annat som behövs för skogsbruket. Om allt går som det ska så kommer landskapet och förutsättningarna för lokalbefolkningen att bli helt annorlunda om några år. Det ska bli spännande att se hur det går.